Nu flyttar bloggen! (uppdatera era länkar och RSS-flöden)

Den här bloggen flyttar nu till Region Hallands nya plattform för bloggar, forum och wikis som är en del av Region Hallands nya webbplats. Bloggens nya adress är http://blogg.regionhalland.se/digidel. RSS-flödet för den nya bloggen är: http://blogg.regionhalland.se/digidel/feed

Vi syns där!
/Viktor Sarge

Publicerat i Uncategorized | Kommentering avstängd

Breddat anslag i ”Digitala skyltar”

Delprojektet ”Digitala skyltar” börjar ta fart och för att få ett större kunskapsunderlag har vi breddat anslaget så att Varberg och Falkenberg arbetar i något olika spår.

Varberg jobbar vidare med att skapa ett skräddarsytt pekskärmssystem med fokus på att intuitivitet för att locka även de som annars inte använder IT. Tesen är alltså att en låg grad av komplexitet är gynnsamt för målgruppen. Falkenberg å sin sida kommer att testa att använda sitt webbskal Arena istället. Då Arena i princip kan användas för bibliotekets hela digitala erbjudande ökar komplexiteten relativt Falkenbergs lösning. Med olika grad av komplexitet i gränssnitten får vi förhoppningsvis en indikation på hur mycket detta påverkar hur väl vi når målgruppen. Givetvis är det många faktorer som samspelar – exempelvis är Arena ett webbsystem vilket kan vara gynnsamt för användarnas förförståelse av gränssnittet.

Rapport från delprojekten

Falkenberg

Vi satsar på att exponera Arena i ett pekskärmsgränssnitt med hjälp av en 22” pekskärm i widescreenformat och pekskärmsfunktionerna i Windows 7. Det innebär bland annat att vi undersöker om virtuella tangentbord fungerar väl för de kortare inmatningar som sökningar innebär. Tekniskt är det standardkomponenter där man använder en vanlig dator som driver skärmen och en webbläsare i ”kioskläge” genom t.ex. tillägget R-kiosk för Firefox.

Varberg

Schematisk visning av skärmytans olika funktioner i Varbergsystemet. Klaive har fått den som underlag för att skapa förslag på ett grafiskt manér för bakgrunderna och navigationspilarna.

Efter det senaste projektgruppsmötet den 10 december så har vi tagit kontakt med konsulten Klaive som innan nyår kommer att presentera ett förslag till grafisk design. Syftet är att kunna användartesta vår prototyp. Prototypen är för närvarande separerad till två lager – skördare och presentationslager – men ett administrationslager är också nödvändigt för skarp användning.

De tekniska övervägandena för det här systemet har jag bloggat om tidigare, men en fördel är att vi kan göra omprioriteringar utan att behöva kasta allt tidigare jobb överbord. Skulle vi t.ex. finna att den videouppspelning vi planerat för en av skärmarna görs bäst i webbläsaren kan vi göra ändringar i presentationslagret för att mata ut HTML istället för ett gränssnitt för ett lokalt program. På samma sätt kan vi plugga in en mer avancerad skördare eller lagringsplattform om det skulle bli nödvändigt.

Publicerat i Digitala skyltar | Kommentering avstängd

Facebookintegration för Axiellkunder utan Arena?

Jag har tidigare nämnt en Facebook-integration här på bloggen och det gällde då för bibliotekssystemet Koha som vi också har ett projekt kring. För att skapa ingångar till litterära samtal på bredare front behöver man dock nå en större användarbas. Det betyder Libra.se och Book-IT. Visserligen räcker Koha för projektets avgränsning till metod- och produktutveckling, men att nå en större användarbas vore utmärkt.  När så redan arbetet med att ta fram beställningen för Koha avslöjade att det är ganska litet jobb rent tekniskt tyckte jag att det vore värt att prata med Axiell om frågan. Jag tog därför kontakt med dem för att höra hur de ställer sig till att utveckla en liknande funktion för Libra.se/Book-IT.

Jag hade ett trevligt samtal med Anders Ahlerup på Göteborgskontoret som lovade att lotsa frågan vidare. Naturligtvis har det här bäring på deras strategi för Arena – det är alltså inte så enkelt som att beställa det man vill ha. Såväl vad företaget vill göra med sitt system som det faktum att de säljer/leasar samma system till alla kunder spelar in i deras svar. Den första reaktionen var också att ”sådant gör man i Arena”, men efter att ha diskuterat vidare förstod vi varandra bättre. Jag kräver ingenting av Axiell – tvärtom är frågan om de är beredda att utveckla funktionen mot betalning. Förhoppningsvis hittar vi former för det som passar såväl oss som Axiell.

Det skall sägas att förutsättningarna är lite snåla – jag skulle t.ex. helst lägga fakturan på årets budget och det är redan den 7 december. Om allt ändå går i lås så kan det bli så att även Axiellkunder som inte har råd med Arena kan göra det möjligt för sina användare att genom biblioteket tipsa sina vänner om bra böcker de läst. Håll tummarna.

Publicerat i Egna kreativa arenor | Kommentering avstängd

Hur hög är tröskeln för IT-användning?

Fokus i projektet är ju att sänka tröskeln för IT-användning. Hur hög tröskeln är varierar naturligtvis individuellt, och därför funderar jag över att göra metodtester med två produkter som jag gissar ligger i varsin ände av skalan.

Pleo är en robot i form av en dinosarieunge som är en enormt charmig intresseväckare för teknik. Även om det återstår att se så gissar jag att den inte ensam räcker för att bryta igenom ett kompakt IT-motstånd.

iPad och andra surfplattor ligger dock i andra änden av skalan genom att vara betydligt intuitivare än vanliga datorer och samtidigt så kraftfulla att man rimligen får räknas som datoranvändare. Samtidigt gissar jag att de inte heller ensamma är lösningen då jag tror att de är för datorlika för att enkelt accepteras av IT-vägrare.

Frågan är alltså om det går att hitta mönster i den här skalan – finns det en metod att använda dessa eller andra produkter för att leda icke-användare hela vägen fram till deltagande i IT-samhället. Det planerar jag att börja nysta i under nästa halvår.

Publicerat i Inspiration, Ludisering av informationsflöden | Kommentering avstängd

Öppna bibliotekssystemet Koha är en viktig bas

Som den uppmärksamme läsaren har noterat så är planen att i delprojektet ”Egna kreativa arenor” använda det öppna bibliotekssystemet Koha som bas för att skapa en Facebookintegration. Valet av Koha baseras på det enkla faktum att vi till skillnad från med t.ex. Libra.se och Book-IT har kontroll över systemet ända ner på den nivå som endast koffeinstinna programmerare intresserar sig för. Alltså kan vi skapa de funktioner vi vill utan att be någon om lov.

Användandet av Koha gör att det delprojektet ”Egna kreativa arenor” blir tätt kopplat till projektet ”Implementering av biblioteksdatasystemet Koha” som syftar till att skapa erfarenheter av skarpt drift av Koha på en av de gymnasieskolor Region Halland är huvudman för. En projektblogg för det projektet finns på http://koha.hallandsbiblioteken.se. I avvaktan på flytt till en egen bloggplattform är innehållet blygsamt, men viss information om t.ex. översättningen finns där redan.

Publicerat i Egna kreativa arenor | Kommentering avstängd

Att förhålla sig kritisk till teknik

I ett projekt som detta när man jobbar mycket med teknik kan det lätt bli så att tekniken ges egenvärde. Särskilt om man utvecklar ny teknik eller nya tillämpningar av befintlig teknik. Därför vill jag understryka människornas roll i projektet: fokus är att undersöka hur vi sänker trösklarna för att delta i det digitala samhället. Att vi försöker göra det genom att utveckla metoder för att skapa positiva möten med teknik (befintlig och egenutvecklad) är sekundärt.

I kommentarerna till artikeln ”Pennan kommer att försvinna i skolan” om en skolas datorsatsning skriver signaturen ”Tomas Bäck”:

När jag gick i skolan så var det bildbanden från ”PogoPedagog” som var det senaste inom utbildningsteknik! På den tiden var det dessa bildband som skulle revolutionera sättet på vilka skolbarnen tog till sig kunskap.

Ni som var med på den tiden: Nämn tre av dessa bildband som förändrat ditt liv…
Nämn sedan tre bra lärare…

Visserligen kan jag enkelt sätta fingret på tre teknikföreteelser som förändrat såväl samhället som mitt eget liv (persondatorn, mobiltelefonen och Internet) men jag tycker ändå att personen i fråga har en poäng. I mötet mellan människa och teknik är det människan som är intressant.

Publicerat i Inspiration | Kommentering avstängd

Facebookintegration – illustration

Skiss på hur "Tipsa på Facebook"-funktionen kan se ut i en omlånesituation.

När är man som mest sugen på att tipsa (elektroniskt) om en bra bok? Jag gissar att några bra exempel på sådana ögonblick är:

  • När man lämnar tillbaka den
  • När man upptäcker att någon annan har liknande smak
  • När man vill låna om den för att läsa klart den

Att tipsa vid återlämning är en intressant tanke, men kanske lite opraktisk att göra elektroniskt eftersom det ofta är kö vid återlämningsautomater. Då fungerar nog analoga varianter med bokmärken bättre.

Upptäcker man att någon har liknande smak är troligen ett personligt meddelande med en länk till exempelvis en sida i bibliotekskatalogen en bra idé.

Den sista situationen är lite speciell. Har man loggat in i katalogen för att låna om är man redan inne i ett IT-system. Det är då Facebookintegrationen jag tidigare bloggat om blir relevant. Vi kommer att bygga det för ett gymnaseibibliotek här i Halland och bibliotekssystemet i fråga är Koha. Naturligtvis ordnar vi en facebook-knapp även på de vanliga katalogsidorna, men jag tror att just omlånesituationen erbjuder mycket högre ”conversion rate” som det kallas på e-handelsspråk.

/Viktor

Publicerat i Egna kreativa arenor | Kommentering avstängd

Snabbhet är allt i gränssnitt

Igår blev prototypen för digitala skyltar påfallande mycket bättre trots att den är lika rå i utseendet som vanligt. Anledningen var en dramatisk sänkning av responstiderna.

Källkoden till prototypen för digitala skyltar

Delar av den källkod och de bilder som används i prototypen visad i coverflow-läge

Tidigare har jag betraktat systemet som en ren råskiss och låtit programmet skörda den nödvändiga metadatan från katalogen vid varje bläddring. Naturligtvis tog det en del tid, men att vänta är vi ju vana vid när det gäller datorer – och Internet i synnerhet.

Igår fick jag dock för mig att börja separera ut den del av programmet som skördar metadata och låta den göra allt jobbet i ett svep. Som ett resultat har presentationslagret av programmet all data i minnet samtidigt och kan visa nästa sida omedelbart när man bläddrar. I korthet blev det ett enormt lyft för användarupplevelsen.

När jag reflekterade över förbättringen slog det mig att jag tidigare läst Jacob Nielsen när han citerar över 40 år gammal kunskap om gränssnittsdesign:

  • 0.1 sekund är gränsen för hur lång tid något får ta utan att användaren märker fördröjningen.
  • 1.0 sekund är gränsen för hur lång tid någonting får ta utan att man informerar om fördröjningen. Användaren kommer att märka den, men kan hålla tankeflödet oavbrutet.
  • 10 sekunder är gränsen för vad som är acceptabelt för en händelse om man informerar om fördröjningen.

Någon som också reflekterat över vardagsteknikens fördröjningar är doktoranden Rasmus Fleischer i bloggposten fördröjningens fenomenologi.

Att lagra det som skall visas lokalt snarare än att tvinga användarna att vänta på webbservrar gör systemet både robustare mot dåliga uppkopplingar och ökar användbarheten. Det här är en fråga som är minst lika relevant för databaser. Jag minns med viss sorg ett nationellt samsökningsprojekt jag deltog i där svarstiderna i alltför ofta låg runt 30 sekunder eftersom vi inte fick lagra datat i ett eget index.

Publicerat i Digitala skyltar | Etiketter | Kommentering avstängd

Man kommer bara så långt med enkla lösningar

Jag har medvetet försökt hålla koden i prototyparbetet enkel, men någonstans slår man i taket. Meningen är att även en IT-bibliotekarie utan aktuell programmeringserfarenhet skall kunna anpassa programmet efter sina behov. Visserligen är det inte tänkt att koden till prototypen skall spridas, men det är ändå en bra utgångspunkt. Av den anledningen har jag hållit mig till exempelvis imperativ programmering och ganska enkla strängmatchningar.

När jag gick från att använda sidor i bibliotekskatalogen som jag granskat på förhand till att jobba mot RSS-flödet för nya böcker blev det plötsligt nödvändigt med mer och komplexare kod. Reguljära uttryck blev exempelvis en räddare i nöden idag även om de tyvärr inte särskilt självförklarande. Det är fortfarande ett väldigt kort och grundläggande program och kanske kan t.ex. objektorientering faktiskt underlätta för en ny person att sätta sig in i programmet.

Kontentan av det hela är väl att det blir nödvändigt att skriva ett bra administrationsgränssnitt. Efter en viss punkt kan man inte vänta sig att nya personer enkelt skall kunna sätta sig in i och anpassa den kod man skrivit. Särskilt inte som de flesta tycker att det är roligare att lägga till nya funktioner än att dokumentera koden.

Publicerat i Digitala skyltar | Kommentering avstängd

Olika operativsystem ur projektets perspektiv

Mac OS X, Linux och Windows har alla sina respektive fördelar och nackdelar. Ur projektets perspektiv är det några specifika saker man kan slå ner på.

Windows
Här finns det garanterat drivrutiner till exempelvis de pekskärmar man köper men man får manuellt installera Python och de kodbibliotek man är beroende av för att koda program själv. När programmen är klara skall man enligt uppgift kunna använda py2exe för att skapa fristående program som kan köras på Windows utan att man behöver installera Python. Sitter man bakom en brandvägg på jobbet kan man dock behöva en fristående dator med egen uppkoppling för nätverksprogrammering.

Mac OS X
Här finns Python förinstallerat och åtminstone den pekskärm som används till prototyparbetet har en utmärkt drivrutin tillgänglig. Även om det är en smakfråga så blir de gränssnitt man skapar med standardkomponenter i Mac OS X väldigt snygga. En nackdel är att t.ex. bildhanteringsbiblioteket PIL är väldigt knöligt att installera.

Linux
Här finns ofta såväl Python som PIL förinstallerat och många av programmen i populära distributioner är skrivna i Python. Det finns alltså en god bas med utvecklare som utvecklar i Python för Linux. Dessutom är vanlig datoranvändning under Linux nuförtiden väldigt rättframt. För mer esoteriska saker som att konfigurera pekskärmar utan officiella drivrutiner kan tröskeln dock plötsligt bli skyhög. En klar fördel är dock att operativsystemet är fri och öppen mjukvara. Det gör det möjligt att slippa oroa sig för licenshantering och de låga systemkraven gör att man kan återanvända utskrotade datorer om man inte har råd att köpa nytt. Man kan också skräddarsy en helt egen Linuxversion att installera eller köra direkt från CD med all programvara inkluderad.

Publicerat i Digitala skyltar | Kommentering avstängd